Brott mot sociala koder kan ha ett högt pris

Sociala koder är inlärda mönster som styr hur vi kommunicerar och beter oss, och hur vi förväntar oss att andra ska göra. Somliga koder är uttalade och tydliga, andra outtalade. För den som inte känner till eller accepterar reglerna kan priset bli högt. Det är egentligen lika viktigt att förstå varandras sociala koder som att klara av arbetsuppgifterna, menar forskare. Trots det pratar vi sällan om sociala koder på jobbet. 

De sociala koder vi alla bär med oss är ofta inlärda redan från födseln, och vi följer dem både medvetet och omedvetet. Utan att någon talat om det för oss vet vi precis hur nära eller långt ifrån varandra vi bör stå när vi samtalar, hur vi visar artighet och respekt, hur vi ska tolka även det som sägs mellan raderna, och hundratals andra uppförandekoder. 

De här koderna formas av våra livsåskådningar, samhällssystem och traditioner, men beror också på vilka vi är som individer, på vår utbildning, våra kunskaper och erfarenheter. De påverkas också av vad vi lär oss genom samspelet med andra människor. Men sociala koder är inte statiska, de förändras över tid. Om vi uppfattar koderna som bra eller dåliga, rätt eller fel, beror alltså på vilka vi själva är, och i vilket sammanhang vi befinner oss.

”Sociala koder handlar inte om rätt och fel eller bra och dåligt, utan om våra inlärda mönster och förväntningar.”

Osynliga koder på jobbet

På jobbet pratar vi inte bara  ett språk, utan många. Även om yrkesspråket är svenska pratar många av oss även andra språk, och har kanske fler eller andra språk än svenska som modersmål. Dessutom kommunicerar vi med kroppsspråk och minspel, och med vår prosodi, alltså språkets ljud. Alla de här språksystemen tillsammans påverkar hur vårt beteende och vår kommunikation uppfattas av andra.

För den som kommer ny till en arbetsplats eller har en annan språklig och kulturell bakgrund kan det vara svårt att förstå vilka sociala koder som gäller på jobbet. Vem ska jag hälsa på, och hur? Är det okej att protestera när man inte håller med? Varför ska den som fyller år ta med tårta till kollegorna, och inte tvärt om? 

Den som är bärare av den sociala kod som gäller, och accepterar koden, tar lätt för givet att alla automatiskt ska följa samma kod. Men det är lika vanligt att inte alls se sina egna. De som känns bra och rätt känns så självklara att de blir osynliga.

”En kompis tycker att det är märkligt att människor i Sverige inte kommunicerar om de enklaste saker, som att man säger ursäkta om man vill gå förbi någon eller ber om ursäkt om man stött ihop. Kanske beror det på att det finns så få människor på så stor yta, föreslår hon diplomatiskt, man behöver inte förhandla om det gemensamma utrymmet.”

Lawen Mohtadi 

För den som däremot inte känner till de sociala koderna, eller ifrågasätter dem, kan det bli svårt. Hen riskerar att bli betraktad som otrevlig, obekväm och konstig. Att inte spela efter de sociala reglerna kan leda till att man blir mobbad, omplaceras eller till och med förlorar jobbet. En som har forskat kring det här är Christer Eldh vid Lunds universitet. Han menar att det är lika viktigt att förstå de sociala koderna som att klara av sina arbetsuppgifter. 

”Att inte spela efter de sociala reglerna kan leda till att folk blir mobbade, omplaceras eller till och med förlorar jobbet.” 

Sociala koder påverkar arbetsmiljön

De sociala koderna och jargongen på arbetsplatsen har stor betydelse för det psykosociala klimatet. Men trots att det kan låta självklart är det ganska ovanligt att prata om vilka koder som gäller, eller hur man uppfattar varandra på arbetsplatsen. Det är synd, för på mångspråkiga arbetsplatser finns mycket samlad erfarenhet om språk och kommunikation, och det är i sig en tillgång. Dessutom tycker de flesta att det är roligt att prata om sociala koder, och det kan också uppmuntra till att bli mer nyfiken på språk. Alla ska förstå koderna och känna sig bekväma och trygga med dem. Ju mer man måste gissa sig fram, desto fler missförstånd uppstår. 

”Alla ska förstå koderna och känna sig bekväma och trygga med dem. Ju mer man måste gissa sig fram, desto fler missförstånd uppstår.”

Det kan till exempel vara väldigt frustrerande för den som är van vid att anses som duktig på att kommunicera på sitt modersmål, men ändå missuppfattas på ett annat språk eller i en miljö med andra sociala koder. Då är det lätt hänt att uppleva att de som missuppfattar inte vill  förstå. Det gäller oavsett vilket modersmål man har.

När vi får upp ögonen för varför vi uppfattar ett visst beteende på olika sätt, blir det oftast lättare att prata om hur  vi uppfattar beteendet och varandra. Och när vi lär oss att förstå bakgrunden till olika förväntningar går det lättare att vända irritation och frustration, och istället utveckla kommunikationen på jobbet. 

För den som vill bidra till en språkutvecklande arbetsplats är det alltså viktigt att lyfta kunskapen om sociala koder, och hitta verktyg för ta upp frågor om kommunikationen på arbetsplatsen. På det sättet kan alla bidra till att öka förståelsen för varandra, bromsa fördomar och generaliseringar, och stärka delaktigheten. Det är en del av det språkutvecklande arbetssättet.

Text: Eva Stilling