Vi jobbar språkutvecklande inom måltidsservice

Måltidsservice arbetar språkutvecklande i Umeå kommun. De har utbildad elva språkombud och har blivit medvetna om vad det kan innebära att börja lära sig ett nytt språk och kanske ibland yrke i vuxen ålder. Enhetschef Åsa Nilsson berättar om satsningen på språkstöd med hjälp av språkombud.
Åsa ansvarar för tolv kök och av de elva utbildade språkombud arbetar två i hennes kök.

Varför började ni satsa på språkutveckling på jobbet

Kompetensförsörjning är en stor fråga hos oss, och vi måste vara beredda på att ta emot personer som har kompetens inom kök, men vars svenska kanske inte fungerar till hundra procent. Vi är en samhällsviktig verksamhet, och vi behöver ha personal. 

Vi har också ett övergripande personalpolitiskt mål: “Umeå kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare”. Det betyder att vi måste se till att de som jobbar hos oss trivs, att nya medarbetare söker sig till vår verksamhet, och att vi kan ta hand om våra vikarier. Utan dem får vi stora problem. Ingen ska känna ”Jag vill aldrig mer gå till den här arbetsplatsen, det var det mest otrevliga stället, jag fick stå i disken hela dagen, trots att jag är kock”. Vi vill få bort missförstånden som kan uppstå så alla falska förväntningar försvinner.

Det är också viktigt att de praktikanter vi tar emot vill fortsätta arbeta inom vår verksamhet, och får chans att växa in i jobbet. Vi hade till exempel en praktikant som när hon kom började med att lära sig siffror och mått på svenska, och fick stöd med det av oss. Genom praktiken upptäckte hon att det här med måltidsservice, det kunde hon jobba med. Och det är en vinst för oss! Nu går hon en köksutbildning på Komvux. 

Språket är också en säkerhetsaspekt. Vi får inte göra fel. Hos oss kan man inte säga “Ja, ja” och sedan utföra en uppgift utan att ha klart för sig vad som behöver göras. Det kan få väldigt allvarliga konsekvenser om något går fel. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att alla dokument, alla rutiner, alla språkkontakter fungerar. Därför ser vi satsningen på språkombud som en del i att uppfylla målen och ta ansvar. 
Att satsa på språkutveckling på arbetsplatserna är ett viktigt komplement till ordinarie utbildning. 

Vad har satsningen inneburit ekonomiskt? 

När vi satsade på språkombud sökte vi pengar från utbildningsfonden, men vi var beredda på att ta kostnaderna för språkombudsutbildningen. Ja, det kostar pengar att utbilda språkombud, men det kostar ännu mer att inte göra något, att inte satsa på det. I kommunen jobbar vi för att personalen ska vara frisk. Ju mer lugn vi känner desto bättre mår vi. En dålig arbetsmiljö kan betyda att vi inte har vikarier, och att den ordinarie personalen då får mer jobb och blir sjuka av det. Så språkstöd spelar roll även där. 

Hur påverkar kommunikationen arbetet inom måltidsservice? 

I ett stort kök måste man klara av ett högt tempo, det pratas staccato, det pratas högt och det är mycket höga ljud. Då kan det hända att någon höjer rösten, och kanske uppfattas som otrevlig eller arg. Det går inte att vara för ängslig om man ska jobba i ett stort kök, och mina medarbetare måste kunna klara sig själva, reda ut saker och ting. Men det händer att kollegor som inte kommer överens delar på sig så att en får stå i till exempel disken och en i köket, istället för att reda ut situationen. Då behöver jag ibland ge stöd och förutsättningar för att de ska kunna lösa problemen. Jag pratar om det i mina kök, att arbetet i grund och botten handlar om dialog och kommunikation. 

Hur introducerade ni den nya rollen språkombud bland medarbetarna? 

Det började med att jag bjöd in Maria som är språkombudsutbildare. Hon träffade personalen och höll föreläsningar och workshops för ett 90-tal personer. Vi förklarade hur ansträngande det kan vara att inte förstå, och att lära sig ett nytt språk som vuxen. Maria fick oss alla att förstå varför någon till exempel svarar “ja” fast personen kanske inte riktigt förstår. Hon fick också oss att förstå hur utmattad man kan bli av att ständigt fråga. Jag berättade också att våra språkombud kommer att få tid att lyfta frågor kring språk på arbetsplatsträffar en gång i månaden. Vi tog också upp att det inte är så att språkombuden ska vara de som pratar med den som har svenska som andraspråk. Att det här är en arbetsplats där alla ska prata med alla, och att språkombuden finns för alla. Det ska vara naturligt att fråga dem om språk på samma sätt som det är naturligt att fråga en dietist om olika saker.

Vilken roll har språkombuden i er verksamhet idag?

Det är mitt jobb som chef att se till att satsningen på språkombud och språkutveckling blir vardag och inte tappas bort. Min roll är också att ge språkombuden mandat, och att jobba för att få en välfungerande mångkulturell arbetsplats. Som chef måste du leda, du kan inte “chefa”. Du måste visa med dig själv som exempel.

På en mer övergripande nivå vill vi omvandla vårt arbete till något strategiskt, så att de elva handlingsplaner för språkutveckling som idag finns på olika arbetsplatser blir en gemensam för hela verksamheten. 

Vilka råd vill du ge den som funderar på att satsa på språkutveckling inom sin verksamhet? 

Mitt första råd är att man ska räkna ekonomiskt bredare, man ska räkna på sjukfrånvaro och se de samhällsekonomiska vinsterna. Är det verkligen så att vi inte ha råd? Det andra rådet är att utbilda många språkombud, så att man kan stötta språket effektivt. Vi måste bli attraktiva genom att satsa på språket, annars har vi inga anställda i framtiden.