Finland lyfter fram konceptet språkombud

Det svenska konceptet språkombud som ägs av Vård- och omsorgscollege blir allt mer uppmärksammat. Utmaningar med kompetensförsörjning och språket i arbetslivet har redan fått Norge och Island intresserade, och nu vill även Finland veta mer. Därför bjöd Helsingfors universitet in Olga Orrit och Aina Bigestans från Sverige till en workshop om hur den svenska modellen med språkombud skulle kunna utvecklas i Finland. Workshopen ingick i projektet Språkboost som drivs av Helsingfors universitet under fyra år, på uppdrag av den finska regeringen.

I ett ljust seminarierum på Helsingfors universitet har ett trettiotal personer från olika finska universitet, högskolor och arbetsplatser samlats för en heldags workshop på temat ”Språkmentorer för flerspråkiga arbetsplatser”. Från Sverige deltar Olga Orrit från Vård- och omsorgscollege och Aina Bigestans från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk på Stockholms universitet.

Workshopen är en del av projektet Språkboost som pågår under fyra år (2021-2024) med finansiering från den finska regeringen. I projektet ingår ett flertal finska universitet och yrkeshögskolor, och ett av deras uppdrag är att utveckla stöd som främjar möjligheten för migranter med akademisk utbildning att lära sig finska, både inom utbildningssystemet och på arbetsplatser.

Regeringen satsar på arbetskraftsinvandringen

För att möta efterfrågan på arbetskraft har Finland satsat på att utveckla arbetskraftsinvandringen, och att rekrytera akademiskt utbildad personal både till den offentliga sektorn och näringslivet, till exempel inom hälso- och sjukvård, tandvård och tekniska yrken.

Under 2021 drog den dåvarande finska regeringen upp en riktlinje som gick ut på att försöka tredubbla antalet nya utländska examensstuderande fram till år 2030. Samtidigt ska man sträva efter att öka antalet studerande som rekryteras till arbetsplatser och stannar kvar i Finland till 75 procent.

– Intresset för den svenska modellen med språkombud har vuxit fram utifrån det faktum att andelen arbetsför befolkning i Finland minskar, berättar Johanna Komppa, universitetslektor i finska vid Helsingfors universitet och delprojektledare för Språkboost. Finlands nuvarande befolkningssituation med en åldrande befolkning och en för låg nativitet gör att vi inte kan täcka behovet av framtida arbetskraft, fortsätter hon. Flera branscher har redan, och kommer att ha, stora behov av personal.

Finska språket, en utmaning med flera bottnar

Den som flyttar till Finland för att arbeta och har en tidigare högskoleexamen erbjuds att studera finska på högskolenivå. En språkutbildning som ska ge till exempel sjuksköterskor, läkare och tandläkare tillräckliga kunskaper i finska för att få sin legitimation. Nivån som krävs för legitimerade yrken i Finland är B1 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk, GERS.

Trots att man i Finland satsar på en god utbildning i finska och legitimering av kvalificerad personal har det visat sig att kunskaperna i finska språket i många fall inte räcker till när studenterna kommer ut på arbetsmarknaden.

På workshopen diskuterar deltagarna den språkkultur som präglar utbildningarna på universitetsnivå, nämligen att de flesta lärare undervisar på engelska, och att även studenterna pratar och skriver på engelska. När studenterna sedan kommer ut i arbetslivet möter de ofta samma språkkultur där, med engelska istället för finska som arbetsspråk. Finländare föredrar generellt att prata engelska istället för finska med den som inte behärskar språket, berättar deltagarna. Det tror de beror på sådana faktorer som att migration i nuvarande omfattning är ett relativt nytt fenomen i Finland, och att andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen fortfarande är låg i internationell jämförelse. Detta gör i sin tur att finländare fortfarande är ovana vid finska med olika brytningar, och att kraven på vad som räknas som ”god finska” är mycket höga.

Att använda engelska i stället för finska kan upplevas som enklare, mer praktiskt och förstås också underlätta kommunikationen, men tyvärr blir det på längre sikt också ett hinder för migranter att lära sig finska, och även ett hinder för integration.

–  Det här är alltså ett problem med många bottnar, säger Johanna Komppa. Den som inte kan finska kan inte heller fullt ut bli delaktig i det finska samhället. Vi behöver använda finska språket både som undervisningsspråk och på arbetsmarknaden om vi ska nå målet att de migranter som kommer hit för att studera och arbeta ska välja att stanna kvar i Finland.

Enbart utbildningar i språk räcker inte för arbetslivet

Under workshopen berättar Olga Orrit och Aina Bigestans om hur konceptet språkombud är uppbyggt, och hur vi i Sverige har utvecklat och utvärderat satsningar på språkombud inom vård och omsorg och hälso- och sjukvård, både ur ett språkutvecklande och ett ekonomiskt perspektiv.

I Helsingfors verkar deltagarna överens om att det nu behövs en förändring av tankesättet kring språkinlärning och språkutveckling på arbetsplatserna. De konstaterar också att Finland kanske ligger femton år efter Sverige när det gäller språkutvecklande arbetsplatser, men att många har börjat förstå att det inte räcker med bara utbildningar i finska för att nå målen med kompetensförsörjning och integration.

Olga Orrit har också lyft fram att fler länder än Sverige och Finland har fått upp ögonen för att enbart språkutbildningar inte räcker till i arbetslivet.

– Vi är väldigt glada över att andra länder ser behovet och är intresserade av det svenska konceptet med språkombud, säger Olga Orrit. Vi vet att det gäller både Norge och Island, och att även andra europeiska länder. Många letar efter verktyg för språkutveckling och språkstöd, beprövade metoder som direkt kan implementeras på arbetsplatser. De gör det utifrån flera olika perspektiv: kompetensförsörjning, integration, arbetsmiljö, säkerhet och demokrati.

När workshopen närmar sig sitt slut verkar deltagarna vara överens om att språkombud äger giltighet och är ett användbart verktyg inte bara inom vård och omsorg och hälso- och sjukvård utan i många olika sektorer i Finland, till exempel även i tekniksektorn.

– Nu vet vi mer om språkombudskonceptet, hur det är organiserat och vad vi behöver göra för att kunna ha samma slags modell i Finland. Vi måste börja arbeta språkutvecklande på arbetsplatserna, och vi måste få cheferna att stödja idén om språkombud. Därför kommer vi nu att fokusera på chefer och ledningsnivå, och skapa vårt eget språkombudssystem med utbildningar kopplade till de finska utbildningsstrukturerna, säger Johanna Komppa.

Projektet Språkboost

Språkboost är ett delprojekt i den finska regeringens projekt Talent Boost, ett tväradministrativt projekt om arbetsbaserad invandring för specialister, arbetstagare, studerande och forskare, och som koordineras av Arbets- och näringsministeriet (ANM) samt Undervisnings- och kulturministeriet (UKM).

Språkboost sker i samarbete mellan Aalto-universitetet, Haaga-Helia yrkeshögskola, Helsingfors universitet, Yrkeshögskolan Laurea och Yrkeshögskolan Metropolia.

Projektet pågår till och med december 2024.